 Targinion
|
 |
| Registrerad: 2003-07-18 |
| Antal inlägg: 18 |
| |
|
livsåskådning.
Inskickat: 2007-11-13 20:31:22 |
Hejsan
En sak som jag alltid har haft svårt med i D&D är fenomenet livsåskådning
Jag fattar inte riktigt hur jag ska hantera det, som jag fattar det är det något objektivt och nån slags naturlag och det har jag jätte svårt att acceptera konstigt nog så har jag inga problem med magi & troll och dyl.
Jag är nog ganska dålig att uttrycka vad jag menar men jag tror att det inte är ett nytt problem.
Så min fråga hur hanterar ni det, jag skulle vilja plocka bort det helt men det känns som att systemet lite bygger på det och man skulle förlora nått på det
Tja hoppas att nån kan hjälpa mig att greppa detta.
Tack/Hans |
|
|
 |
|
Gust
|
 |
| Registrerad: 2007-11-16 |
| Antal inlägg: 1 |
| |
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2007-11-16 13:12:11 |
Även jag har ofta lite problem med livsåskådningen, mest för att jag tycker att den gör många av besluten för "enkla". I D&D (jag förutsätter att herr Börjesson inte ändrat något jag missat här) är Gott och Ont för det mesta mycket riktigt fasta naturlagar. Trots allt står ju de flesta kampanjvärldar förbundna med både himmel och helvete, och gott och ont kan i de lägena bli väldigt tydligt.
Det går att plocka bort det helt, bara alla spelare är med på det. Det kräver ju i och för sig att man tänker om en del. Paladiner, t.ex, försvinner antingen helt eller får ändras en del.
En annan variant är att gott och ont existerar som tydliga drivkrafter i världen, men att det krävs mycket för att man skall definieras så tydligt av den ena eller andra kategorien att det ger någon regelmässig förändring, vilket med andra ord innebär att alla spelare och SLP'er som inte kommer direkt från något av de övre eller undre planen räknas som Neutral regelmässigt. Självklart kan de vara så snälla eller elaka de vill, men det ger inga regelmässiga förändringar för dem. Detta är en idé jag gillar, men har ännu inte brytt mig om att omsätta den i praktiken. Även här krävs en del regeländringar, och har man gudar med specifika domäner i sin kampanjvärld så kan det vara värt att slänga till dem ett par nya ifall de sitter på ett par livsåskådnings-specifika.
Jag har ännu inte spelat någon kampanj där jag tagit bort livsåskådning (mer än att ingen dödlig någonsin föds god eller ond hos mig, och i min värld är kobolder och vättar och så vidare i grunden neutrala, även om de ofta drivs till ondska då de jagas av hänsynslösa äventyrare som vill åt deras skatter), eftersom vår grupp oftast spelar i Forgotten Realms, och i många fastställda kampanjvärldar får man jobba hårt för att ändra sådana regler. Men gör man sin egen kampanjvärld så är det ju bara att rycka ut vad man inte vill behålla. ;)
Och ibland kan det bara räcka att ta sig ett snack med spelarna. Livsåskådning blir för mig egentligen bara ett problem när RP tycker att det räcker att Upptäcka Ondska och hugga huvudet av den ondskefulla varelsen.
Men kort sagt så tycker jag att livsåskådning är trevligt, men jag har svårt för att majoriteten av alla människor (och andra dödliga) är så starkt hängivna till gott, ont, kaos eller lag att de är lika starkt styrda av dessa krafter och definieras lika starkt av dem som en modron eller djävul eller vad man nu vill skulle göra. |
Jag spelar Dungeons&Dragons, och inte Drakar och Dunder. Jag håller fortfarande på att sätta mig in i den svenska översättningen, så ha gärna överseende med att jag oftast slänger mig med de engelska termerna istället för de svenska. |
|
|
|
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2007-11-19 10:26:21 |
Själv brukar jag använda livsåskådning lite som du föreslår - även om man är "ond" rent speltekniskt (det står ju att kobolder är lagligt onda), så kommer inte upptäcka ondska att ge ett entydigt svar i de flesta fall. Notera tabellen i formelns beskrivning. Om man undantar sådana som har en direkt koppling till den kosmiska ondskan (läskiga vandöda, demoner, djävlar och präster som tjänar onda gudar), så måste man ha minst 11 LT innan man kommer över "svag" ondska. Det är inte mycket över bakgrundsbruset och absolut ingen grund för att rätt upp och ner dräpa någon. (Han kan ju ha en dålig dag och bara ha en illasinnad tanke just nu.)
Man bör inte se livsåskådning som något man föds till, utan som ett grovt mått på ens personlighet. Det finns kosmiska krafter som attraherar till de fyra ytterligheterna och därför blir dessa noder mer påtagliga och konkreta än i en normal värld. Det är dock inget konstigt om man flyttar sig över tiden (det finns ju inget straff för detta som i gamla AD&D), men en spelledarfigur som är noterad som neutralt ond, kommer förmodligen att bete sig på det viset om inget annat påverkar.
Appropå kobolder så finns det ju ett sött äventyr till D&D 3E, Sunless Citadell, där man har möjlighet att hjälpa en grupp kobolder mot de elaka vättarna. Och den som kan med att slå ihjäl Meepo bara för att upptäcka ondska gav en svag signal, kan ju inte ha några känslor i kroppen själv.
/Mikael
P.S. Det är okej om man råkar blanda in engelska termer i hastigheten ibland, bara man kommer ihåg att det heter Dunder&Drakar och inte tvärtom...
|
|
|
|
|
Targinion
|
|
| Registrerad: 2003-07-18 |
| Antal inlägg: 18 |
| |
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2007-11-24 17:59:09 |
Ja tackar för svaren, om man inte tar det på så stort allvar så löser det sig nog, just att tänka att det flesta är neutrala hjälper faktiskt
/Hans |
|
|
|
|
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2007-11-25 15:26:52 |
När jag nu började tänka på det, drog jag mig till minnes hur det var när vi spelade D&D för trettio år sedan. Då fanns bara Law, Neutrality och Chaos att välja på och man såg tydligt på monstrens hemvist att Chaos var lika med Ond.
Så fort man mötte någon nere i grottan, skrek man ut "Lag eller Kaos?!". Fick man då "Kaos" som svar, var det bara att attackera...
Livet var enklare då. |
|
|
|
|
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2008-01-28 21:37:14 |
Detta är en intressant diskussion som vår spelgrupp har haft i många år.
Min tolkning som jag tycker funkar bra är att man först och främst bestämmer sin rollpersons personlighet och utifrån det så bestämmer spelaren (kanske efter samråd med spelledaren) vilken livsåskådning det blir.
Sedan är det upp till spelledaren att ändra livsåskådningen om han anser att spelaren avviker för mycket.
|
|
|
|
|
Targinion
|
|
| Registrerad: 2003-07-18 |
| Antal inlägg: 18 |
| |
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2008-01-29 18:14:20 |
som jag fattar att 4E ska funka så blir det nog inget problem, dom flesta kommer inte ha någon livsåskådning
om jag nu har fattat det rätt :) |
|
|
|
|
|
Ang: livsåskådning.
Inskickat: 2008-02-05 15:32:25 |
Jo, vad jag har läst kommer man i varje fall inte ha någon så stark livsåskådning att den kan avläsas med upptäcka ondska och liknande. Och det är väl rätt bra, egentligen. Det har alltid varit jobbigt att en paladin alltid hittar mördaren bland de oskyldiga när man hade tänkt sig ett deckarmysterium...
|
|
|
|
|