|
D&D4 eller inte
Inskickat: 2008-06-15 11:22:13 |
Nu har det gått en vecka sedan D&D4 släpptes och det syns ännu inte inte till någon GSL från Wizards. För er som inte vet är GSL den enda licens de kommer att erbjuda folk som vill skriva egna saker till D&D4 (och publicera). Utan att ha sett den är det svårt att veta något bestämt, men det tycks vara helt klart att den inte är en Open License på det sätt OGL var. Det är högst otroligt att jag kan göra en ny version av Dunder&Drakar utifrån den.
Så Dunder&Drakar är och förblir OGL och baserat på 3.5 SRD (alltså reglerna till D&D 3.5).
Däremot är jag beredd att göra en version av Dunder&Drakar som inkorporerar många av de bra idéerna från D&D4. Jag gillar:
1. Hur striderna snabbats upp
2. Hur räddningsslag vänts till försvar så att den som agerar alltid slår tärningen
3. Hur hälsan delats upp på två potter - en per strid och en per dag
4. Hur mängden läkta livspoäng från läkande magi beror på den som blir läkt, inte på magin
5. Hur "the power curve" plattats ut så att första graden är starkare men ökningen är flackare
6. Hur färdigheter reducerats och förenklats
7. Hur viss magi flyttats ut till ritualer som inte konkurrerar med stridsmagin
8. Hur magiker aldrig får helt slut på magi - de kan fortsätta vara magiska hela dagen
9. Häxmästare (warlocks). De är stygga!
Däremot finns det saker jag har svårt för:
1. De nya livsåskådningarna. Jag gillar "Unaligned", men i övrigt... blä. Antingen slänga bort det helt eller behålla de gamla nio med lite uppstädade namn och beskrivningar.
2. Bristen på barder, barbarer, druider och trollkonstnärer. Åtminstone druider har ju funnits sedan OD&D, så de vill man inte bara kasta bort. Jag kan se att trollkonstnärer behöver designas om radikalt, men i övrigt?
3. Bristen på gnomer och halvorcher. Jag erkänner - jag gillar gnomer. Jag vill att det skall finnas gnomer i D&D. Kanske är halvorcher inte lika viktigt (och dragonborn verkar ju vara deras mekaniska ersättare), men stor, ful och dum är rätt kul ibland.
4. Magiker känns inte magiska och unika. Det är bra att de fått mer magi att leka med (att få lov att kasta obegränsat med småtrix är ju bara kul), men... ingen förtrogen? Och deras "powers" känns inte speciellt annorlunda än krigares, rackares och jägares. Det är ju ändå trollformler magiker kastar - det borde kännas annorlunda. På något vis, men jag vet inte hur.
Däremot är det ju bra att magiker inte blir halvgudar vid tvåsiffriga grader. Om man bara kunde få dem att kännas lite mer som magiker i tidigare utgåvor.
Tankar? Idéer?
/Mikael |
|
|
 |
|
 hans
|
 |
| Registrerad: 2008-03-02 |
| Antal inlägg: 59 |
| |
|
Ang: D&D4 eller inte
Inskickat: 2008-06-20 11:29:00 |
"Däremot är jag beredd att göra en version av Dunder&Drakar som inkorporerar många av de bra idéerna från D&D4. Jag gillar:
1. Hur striderna snabbats upp
2. Hur räddningsslag vänts till försvar så att den som agerar alltid slår tärningen
3. Hur hälsan delats upp på två potter - en per strid och en per dag
4. Hur mängden läkta livspoäng från läkande magi beror på den som blir läkt, inte på magin
5. Hur "the power curve" plattats ut så att första graden är starkare men ökningen är flackare
6. Hur färdigheter reducerats och förenklats
7. Hur viss magi flyttats ut till ritualer som inte konkurrerar med stridsmagin
8. Hur magiker aldrig får helt slut på magi - de kan fortsätta vara magiska hela dagen
9. Häxmästare (warlocks). De är stygga! "
Det låter bra alltihop så kör på :)
ser fram emot att få spela "nya" Dunder & Drakar |
|
|
|
|
|
Ang: D&D4 eller inte
Inskickat: 2008-06-21 08:38:01 |
Nästan från start lät jag gudarna blanda sig i spelat. En del undrade hur jag kunde låta Tor och Oden kontakta ynkliga tredje gradens karaktärer.
Jag ser inte gudarna i D&D som mer moraliskt högstående varelser. De har samma drivkrafter som spelarna; Makt, ära, rikedom etc...
De är lika giriga, löpska och, i vissa fall, stolliga som alla andra av samma ras. Det är i alla fall så jag uppfattar t.ex. den nordiska och grekiska mytologin.
Vad som gör gudarna speciella är att de äger mer makt än vad någon spelare, någonsin kommer att drömma om. Därför kan man inte ha dem drällandes på samma planet som dödliga. Det skulle sluta med en katastrof.
Det är därför jag uppskattade "De yttre planen". Där kunde man placera Olympen och Asgård utan bekymmer. Dessutom tyckte jag det var smått genialiskt att sedan koppla dem till alignmentsystemet så att varelser som dog hamnade där de passade bäst. Och blev Änglar eller Demoner (eller Mechaner för den delen).
Jag kan köpa att vissa spelarfigurer inte vill binda upp sig till en viss livsinställning. Jag kan t.o.m. acceptera en tolkning av Druidernas neutralitet på så sätt att de endast strävar efter en "Naturens Egna Balans". Trädkramande Druider ger stämning.
Men att INTE kunna spela Kaotiskt God. Eller att skippa det Lagfullt Onda gör att min kampanj rasar samman fullständigt. Spelarnas huvudfiende har alltid varit Asmodeus. Fast det vet de inte om :)
Vissa har spelat samma karaktär sedan mitten av 80-talet. Naturligtvis är de bekanta med vissa gudar och har besökt deras domäner. En del har t.o.m. äventyrat med Mystra innan hon fick gudomlig status. (De kallar henne därför helt vanvördigt för "Tant").
De har butiker i Sigill och ska snart bli introducerade till Union. Listan kan göras hur lång som helst....
* Utlandets (Outlands) mitt, ditt svartnissarnas gud hade flytt för att vara ifred.
* När spelarna trodde att de hade dödar Juiblex :)
* Deras möte med en ytterst belevad kvinnlig minotaur på en av Yggdrasils grenar.
Allt sådant som förgyller spelet.
Detta är huvudskälet till att jag INTE kommer att spela D&D4. Men kanske kommer jag att ta en titt på hur de nya räddningsslagen funkar.
/Clas
|
|
|
|
|